Okej kära läsare, jag kan erkänna att jag har varit en riktig modebloggsslav, om det nu existerar. Men på den senaste tiden börjar allt det där verkligen gå mig på nerverna. Känns som att jag ska spy ungefär, anledningarna är många och kanske kommer jag skriva om allihop någon dag. Just det råkar nämligen vara mitt projektarbete, jag ska skriva en analys om bloggosfären, som det så checkt kallas. En anledning är i vilket fall att det känns så fantasilöst, de flesta modebloggarna skriver om samma saker och de flesta tjejerna i åldrarna 14-20 går omkring i samma monki/weekday-kläder, det finns inte längre något utrymme till att skapa, man vill mest passa in.

Jaha Linn, så du är perfekt? Nej kära nån! Icke. Ibland kan jag vara precis lika dan och egentligen är det väl inte konstigt att man har ett behov av samhörighet, jag tror ju att vi är skapade för gemenskap och i grund och botten är vi alla bara människor, vi är lika du och jag. Men jag vill aldrig låta mig påverkas till att klä mig eller ännu värre vara på ett sätt jag egentligen inte vill. Så när mitt projektarbete är slut kommer jag rensa i min lista över bloggar på bloglovin’, kvar ska bara bloggar jag mår riktigt bra av att läsa vara.

Något jag dock fortfarande finner väldigt roligt är inredningsbloggar (även om jag bara tittar på alla bilder). För här finns det fantasi, enligt mig, du har ett rum som ska inredas och det finns tusen möjligheter! Dessutom har jag en väldigt vild fantasi och har lätt för att måla bilder i min hjärna, hur mitt liv skulle kunna se ut om jag bodde just i den där lägenheten. Min favorit-mapp på min dator är den som jag har döpt ”Välkommen hem”, där finns bilder som dessa

Möh, jag har glömt var jag hittade bilderna…

Vacker klänning och vackert flor.
Från Braedon Weddings

När man har ett relativt vitt rum, som jag, kan man använda små vardagliga färgklickar som inredningsdetaljer utan att det ser rörigt ut. Man får bara vara lite försiktig med mängden av prylar. Allt som oftast hänger tillexempel en av mina klänningar framme och nu har jag lagt en rejäl bunt tidningar på golvet, fungerar som ett litet bord!

Annars kan man ju måla naglarna för en färgstark detalj… Ehehe

Visst har jag fint eftermiddagsljus i mitt rum? Det njuter jag av nu, om sommaren är det dock en plåga att solen ligger på hela eftermiddagen och kvällen. Det går överhuvudtaget inte att vistas här då!
Hetta!

Det här var läskigt! Jag har alltid haft en bild av hur mitt framtida lilla kök ska se ut, alltså var bordet ska stå och placering av skåp, spis etc. Har även tänkt att jag ska måla en vägg i en pastellfärg. Och så ser jag den här bilden från Sköna Hem och enser att det är exakt så där det ser ut i min hjärna?! (förutom koskinnet då…)

Men lugn, det var inte så spooky som jag trodde. Kom på att den där bilden fanns i en tidning mamma hade för väldigt många år sedan, den etsade sig fast och dyker uppenbarligen fortfarande upp titt som tätt. Ser det inte mysigt ut eller? Jag får lust att äta frukost och det betyder en hel del! (frukost är så äckligt för man är aldrig sugen)

Nu hänger origamisvalorna jag har vikt av tidningspapper i mitt fönster!

Den minsta är väldigt liten.

Vad hände? Jo, jag kom hem igår, såg mig i spegeln, skådade min nyklippta lugg och kände mig plötsligt som en oerhört kreativ människa. Ni vet som Äntligen-hemma-Karin, kan det vara så att kreativiteten sitter i lockarna? I vilket fall, jag tänkte att det var på sin plats att städa upp i mitt ”stökiga tonårsrum”, som Lukas brukar kalla det. Och innan jag visste ordet av hade jag dragit ut varenda pryl i mitt rum och kvar fanns bara sängen, skåpet, bordet, stolarna och grejerna på väggarna. ”Nej, nu möblerar jag om!”

Före

Efter

Jag är nöjd, mycket nöjd!

Kvällens musik, annars trivs jag väldigt bra med att koltrasten åter har hittat till Kneippen.

Vad gör jag egentligen om dagarna, kanske ni undrar?
Jo just nu spenderar jag all min tid i Skärblacka Missionskyrka (status eller vad?) och sminkar alla som är med i påskmusikalen de sätter upp där ute. Inte för att jag ser särskilt mycket av själva musikalen där jag sitter bakom scenen, men jag tror att de är riktigt duktiga! Lukas har den mäktiga rollen som Kajafas, översteprästen som vill få Jesus korsfäst så jag målar på elaka ögon och limmar fast en massa grått skägg på honom. ”Och Judas! -paus- Var diskret” Kalle som spelar Jesus ska ha blodiga sår på hela kroppen och allt tar sin lilla tid där innan allt börjar. Jag smiter in ibland bakom publiken och sjunger med delar av kören, kan inte riktigt hålla mig!

Det känns ändå bra att vara med och göra den här berättelsen, som fortfarande förändrar människorsliv inklusive mitt eget, tillänglig för folk och jag hörde idag att musikalen verkligen berörde. Tummen upp!

Vi festade lite på vägen hem i bilen med EMD, heheheheh he hhehe heheh

he

- Nej men titta; mitt lila nagellack matchar min lila tröja och mina lila skor. Ett lila blogginlägg!

Så tänkte jag tidiagre idag men det tog liksom slut där. Varför då? Hur kommer det sig att det har gått en vecka utan ett nytt inlägg här på bloggen och jag har inte saknat det alls? Naturligtvis handlar det om att jag har haft annat för mig, men något säger mig att någon har lagt sig i mitt liv lite. Någon har lite diskret bett om min uppmärksamhet. Någon har sagt: Hallå, du har väl inte glömt mig?

- Nej, jag har inte glömt dig, men jag har kanske betett mig som om jag hade det. Men nu är jag här, okej?

Så här är det ganska ofta i mitt liv, det kanske verkar diffust, men det är som att hela mitt liv är en konversation med honom, min vän, min bror, min herre, min pappa. Och det är vad påsken handlar om för mig.

Vad tänker du när du tänker på påsken? (och då menar jag inte kycklingar och godis utan den kristna traditionen) Jag kan så klart inte veta men jag gissar att svenskar idag har en bild av att vi som kristna känner en massa krav och skuld och att den här traditionen om att Jesus faktiskt var tvungen att dö i vårt ställe förstärker skammen.

Jag hatar skam.
Skam binder människor, låser oss och tränger in oss i ett hörn där vi inte kan se någon utväg. Jag vet, för skammen har haft sitt grepp om mig med. Skammen gör att vi varken kan ta emot den förlåtelsen som erbjuds eller förlåta oss själva. Ofta glöms skammen bort när man talar om påsken, man säger att Jesus tog vår synd och man glömmer att han även tog all vår skam. Och glömmer man det, då förstår jag om man känner sig dömd när man tänker på påsken.

”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” – Du har säkert hört den versen, den kommer från Johannesevangeliet 3:16. Men glöm inte vers 17: ”Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.” (om du vill titta på ett drama som är liiiite segt i början men som får mig att gråta VARJE gång jag ser det, som handlar om påsken, så kan du titta här.)

Jesus är personlig för mig, han känner mitt innersta och vill mig aldrig något annat än mitt allra bästa. Jag vet det, för jag har upplevt det.

Att vara kristen är inte att leva med krav, det är inte att vara perfekt. Det är att alltid andas förlåtelse och kärlek, mot sig själv, mot andra och mot Gud.

Någon gång läste jag något i stil med det här: ”Att vara kristen handlar inte om var man står, utan mot vem man är riktad.”

Helst av allt vill jag spela Quadrapop på Lukas mobil just nu, men han har åkt hem… Nu får jag varken se honom eller hans mobil på hela helgen för de ska spela in en musikvideo till deras nya låt. Inte för att den ligger uppe men ni kan ju i vilket fall lyssna på deras myspace om ni vill.

För övrigt har vi idag testat två nya glassar, en Solero med 50% frukt, den var fräsch och god. Jag tog den där Ben&Jerry-glassen, den var också god men helt annorlunda från Lukas glass! Beror på vad man är sugen på men båda rekommenderas! Vi fick sällskap av en alkis med, haha han var riktigt rolig, envisades med att titta på klockan på armen hela tiden, bara det att han inte hade någon… Men för att bli allvarlig, det är sådana där småsaker jag ser, alkisar på stan, fulla ungdomar utan koll, som får mig att vilja avstå helt från allt vad alkohol heter. Jag bara vägrar ta del av det alls, även om man säkert kan ha en sund inställning till det. Jag vägrar.

(snygg kille med ny frisyr!)

För tillfället lyssnar jag på Lisa Miskovsky, lite nostalgi från högstadiet sådär! Den här låten är fin. Eller den här, eller den här. Jag gillar faktiskt stora delar av det albumet. De andra har jag inte lyssnat på så mycket, men nu finns ju Spotify!

Snart ska jag titta på senaste Gossip Girl-avsnittet, det kan man göra utan att ladda ner här.

Tjoflöjt!

För någon vecka sedan hade mina vänner releasfest för deras nyinspelade låt. Och Victor Danell tog så sjukt snygga foton att jag blir tvungen att visa dem här!

NICE, som Maja hade sagt.

Lukas och jag var förband med, fast de här bilderna snodde jag av Karin (förlåt förlåt förlåt!)

Titta jag har mina fina skor på mig!

Idag är det vår och jag ska nog själv ta med mig kameran ut i solen och fota på väg till skolan!