När jag tittar genom min mapp som heter ”Välkommen hem”
med bara bilder på jättefina hem är det alltid tre bilder som fastnar.
Så här vill jag bo:

Och i min lägenhet ska jag spela musik som Norah Jones

När man har en hel dag över så här, kan man till exempel kolla igenom hela arkivet på bloggar som Designfragment och Emmas Designblogg.

Nej okej, jag har kanske inte haft jättestressiga dagar hittills som teamare,
men jag har märkt att man inte är hemma så mycket.
Så idag ska jag sitta här hemma med min kära familj och bara slappa.
NICE!

Hmm… När jag kom hem låg det här nedanför brevinkastet.
Innuti låg det en lapp med väldigt fina ord, smickrande!
Men vem är denne anonyme person?

Lillebror fick ett lika dant.
Någon annan som har fått ett?

Alltså, jag vill inte vara en sån där töntig bandflickvän men.
Wrestling With Angels laddar upp lite nya låtar på deras myspace den här veckan.
Och ”Mine” handlar liksom om mig och det är så gulligt och den är väldigt bra.

Så ni kan ju lyssnar och det.

Min.

Satt just här och kände lite ångest över att jag inte bloggar särskilt flitigt längre, har helt enkelt inte haft något vettigt att skriva MEN som en räddare i nöden kommenterar en läsare och ställer två frågor hon vill ha svar på. Tack Fia! Nu ska här svaras!

Hejsan.
Jag vill fråga dig en sak som jag är nyfiken på.
Jag undrar om du skulle kunna tänka dig att vara tillsammans med en icke kristen kille? Följer inte med till kyrkan osv. Skulle det kännas jobbigt och fel?

Jag själv är inte kristen och skulle inte kunna tänka mig att vara tillsammans med en kristen kille. Jag vet inte om det är för att jag är fördomsfull eller så, men jag tror att det skulle vara svårt att kunna känna det som att vi är ”helt rätt” för varandra då vi kanske värdesätter olika och tycker väldigt olika om saker.

Också undrar jag om svordommar. Vad tycker du om när människor svär? Tycker de flesta kristna att svordommar är jobbigt? Nu menar jag inte att placera folk i fack genom att säga ”de flesta kristna”, men du förstår vad jag menar. Det kanske är en fånig fråga med ett enkelt svar, men frågar jag inget får jag inget veta.

Hoppas du orkar läsa igenom och svara i ett inlägg kanske? Eller mejla. Vilket som.

Jag menar inget negativt alls i de här frågorna. Jag är bara nyfiken! Och jag respekterar din tro helt och hållet. Förresten, hörde din pojkväns band förut, och jösses! Det var BRA! Har deras tygväska med autografer på upphängd på väggen.

Hoppas du har det bra.

Kram Fia

Oki, första frågan. Det skulle inte kännas fel för mig att vara tillsammans med en som inte delar min tro, men det skulle inte vara lätt. Jag trodde nog inte att det skulle vara något problem innan jag och Lukas blev tillsammans men nu har jag insett hur mycket det faktiskt spelar in. Alltså, på många olika sätt har jag som kristen ett heeeelt annat perspektiv på saker, det handlar inte bara om att inte dricka och svära utan om hur man ser på hela tillvaron. Och det är faktiskt inte särskilt lätt att vara kristen alltid (även om det alltid är värt det), ibland undrar man, ibland tvivlar man och ibland får man kämpa med saker för att man tror på en Gud som faktiskt vet vad som är bäst för mig. Det bästa jag vet är när Lukas och jag sätter oss ner, samtalar om livet, läser bibeln och ber tillsammans. Styrkan i det går inte att förklara, man kommer så nära varandra och Jesus på samma gång. Att inte kunna dela sin livsfilosofi och att inte stå på samma grund när något jobbigt händer känner jag skulle vara otroligt svårt, kanske omöjligt.

Naturligtvis finns det även andra rent praktiska saker som blir smidigare när vi båda är kristna. Vi är på olika sätt engagerade i våra församlingar (jag praktiserar ju till och med i min kyrka) och därför har vi förståelse för om sådant tar vår tid. Vidare finns även frågan om sex, både Lukas och jag har uppfattningen att det är något som ska delas med en person, något som skapades för att just de personerna skulle komma närmre varandra än några andra. (det här skulle jag kunna skriva många inlägg om) Och det här är ju inte direkt lätt, hela samhället förväntar sig att man ska ha sex, typ hela tiden och våra kroppar är inte direkt med på noterna heller, haha. Här behöver man vara två som säger stopp.

Hjälp, långt svar…

Den andra frågan om svordomar: Jag tycker i allmänhet inte att det är jobbigt när människor svär, de enda gångerna jag har reagerat starkt är när lärare har använt en svordom eller en förälder svurit till sitt barn. Det får mig nämligen att ifrågasätta personens förmåga att uttrycka sig. Överhuvudtaget tycker jag det låter riktigt otrevligt och ganska töntigt när man svär, det klingar liksom dåligt men ja, det är väl upp till en själv.

Typ så, haha, jag har bara svarat från hjärtat. Riktigt kul att få lite frågor så här, fortsätt så!
Tummen upp!

Kram