Jag önskar att jag kunde förklara det jag grubblar på.
Jag har försökt skriva det här inlägget förut men… Det är för svårt.

Du vet hur det känns när du vill något, men har en kuslig känsla av att det inte är rätt.
Ibland känns allt så för mig. Eller inte allt, men mycket.
Ungefär allt som jag visar på den här bloggen känns så.

Alla klänningar, alla foton, alla skor och allt som är rosa.

Jag är rädd.
Rädd för att jag ska luras in i en pastellfärgad värld som glittrar och förlora mig själv.
Jag försöker intala mig själv att eftersom jag vet att jag har lätt för att fastna i alla klänningar, alla foton, alla skor och allt som är rosa, så är det lugnt. Jag har koll på läget.

Men saken är den, att jag vet inte om det räcker.
Jag vet inte om jag kan leva på det här sättet och samtidigt känna att jag är ärlig.
Och jag är rädd för att skriva det här så att alla kan läsa för imorgon när jag vaknar kanske jag är där igen.
Imorgon kanske jag vill skriva om den jättefina klänningen jag hittade i en tidning idag.

Men jag tänker, att det är lika bra att jag är ärlig.
För jag vill inte vara ännu en bloggerska som får det att verka som att det inte finns mer att få i världen än framgång och skönhet.
Så jag säger det nu, jag tror det finns mer, något annat, som till ytan inte verkar lika attraktivt.
Och jag är inte nöjd med en del saker i mitt liv för jag tror helt enkelt inte att det är så här vi var menade att leva.
Jag är inte nöjd med att mitt bekväma liv sker på bekostnad av andras välmående.
Jag är inte nöjd med att jag lägger det mesta av mina pengar på kläder och prylar.
Jag är inte nöjd med att så mycket i mitt liv går åt till att samla skatter på jorden, som kommer ätas upp av mal och mask en dag.
Jag vill ju samla skatter i himlen.

Kanske kommer det märkas här, (på ett sätt har det nog redan gjort det för jag bloggar allt mer sällan) kanske kommer det inte märkas alls.

Men nu vet ni.

Av Jenny Packham genom Style me pretty

Jag kan tänka mig att en del av er ska ta studenten i år och nu i dagarna hysteriskt springer runt och letar efter den vita klänningen. Hade jag tagit studenten i år hade jag nog valt någon av dessa:

Från Bik Bok

Från nelly.se

Ett annat problem brukar väl vara skorna.
Vita skor är inte särskilt användbart egentligen, och sällan särskilt snygga. Så antingen skulle jag satsa på någon annan färg (själv hade jag faktiskt svarta, de matchade mössan) eller så skulle jag göra som den smartaste tjejen jag såg på min skola förra året, hon hade vanliga vita tygskor och det såg jättemysigt ut!

Och nu tänkte jag lägga upp någon snygg bild på mig från studentdagen, men nehedå! Pappa glömde helt bort att fota för det är jag som brukar göra det och han hade fullt upp med filmkameran. Haha, vilken miss va? Jag snodde två av Maja från Facebook i vilket fall.

På flaket med alldeles nyklippt. Lite för kort för att vara snyggt till mössan kan jag tycka…

Så där ja, lycka till Class of 10!

Den här bloggen publicerar fina bilder!

Nu ska jag ta med mig min bok ut i solen och njuta av min lediga dag!

Jag vet inte om ni är lika förtjusta i svensk melankolisk musik som jag är. I vilket fall när det kommer till Tomas Andersson Wij.

Idag låg Lukas och jag i hans säng och bara lyssnade igenom den. Det är väl så musik ska behandlas egentligen, man ska ge den en ordentlig chans och inte bara spela den samtidigt som man gör hundra andra grejer. Det här albumet skrev han förra året, ett år då han fick barn ungefär samtidigt som två av hans närmsta vänner dog.

I vilket fall, låten som vi båda har fastnat för är Om Det Var Gud.
Lyssna och njut.

”Om det var Gud skulle jag fråga varför det aldrig vänder, fören man nästan gett upp…”

Har jag sagt att en av mina absoluta favoritaffärer är Cervera?
Så är det i vilket fall. Jag älskar att titta på fint porslin och snygga uppläggningsfat, en mixer i någon fräsch färg eller till och med en visp. Jag vet inte om detta beror på att jag just nu egentligen inte har något behov  av det… I vilket fall, i deras vårkatalog fanns det ett uppslag som fick mig att luta mig tillbaka och försvinna in i mina drömmar ett slag.

(bildkälla Cervera.se)

Dagen efter bröllopet.
JAJJAMENSAN!

Paket med tallrikar, bestick, dukar, kannor, handdukar, vaser, lampor…
Puh.

Det här med parfym!
Sååå svårt!?

Förra julen fick jag en Replay jag önskade mig av Lukas och den har jag väl varit nöjd med.
Doften håller i sig länge och så, fast egentligen känner jag nu i efterhand att den är lite för tung för min smak.
Jag gillar fräscha dofter, blommigt och citrus. Men jag har en känsla av att de dofterna inte sitter i lika länge

Nu är det i vilket fall bara några sprut kvar i den lilla flaskan, så det är väl bara att ge sig ut i vimlet av dofter
och försöka hitta den där parfymen som doftar Linn.

Har ni några förslag så snälla dela med er!