Nu har jag slagit mig ner inomhus och tittar ifatt de tre avsnitten av Downton Abbey som visades igår. Jag missade liksom när det sändes första gången så det är ju perfekt att de visar det igen! Skynda och titta på svt play om du har en lika stor förkärlek till 1910-talet som jag har. Marys klänningar alltså… Och det vackert inredda slottet. Å jag är så svag för det här!

Just saying…

Den nya heter Moonrise Kingdom och bland annat Edward Norton, Bill Murray och Bruce Willis är skådespelare.

Tänker jag varje gång jag ser den. Den har allt jag gillar; ljusslingor, origamifåglar, BRA musik, ett fint bröllop (nästan två), Moleskine, fina kläder, Zooey och Joseph… Kärlek! Men inte smörig kärlek utan verklig. Alla filmer borde vara så här och Joseph och Zooey borde gifta sig. Jag kommer nu peppra er med screenshots.

Soundtracket innehåller några av mina bästa låtar med. Lyssna här om du inte har hört!

Kanske svårt att se, men den har den där gröna färgen jag älskar.

Tre anledningar till att du ska börja titta:
1. Du vill skratta till högt och okontrollerat, fast resten av huset sover men du bara måste för något roligt händer, väldigt plötsligt
2. Hallå, det är Zooey Dechanel, allt hon gör är bra, musik som skådespeleri. Okej, erkänner, jag har en girl crush på henne och vill vara som hon
3. Okej jag hade bara två argument. Men jag tycker de räcker!!

Aaaah. 90-tal när det är som bäst! Så nu tittar jag alltså på ännu en serie som jag liksom känner att jag var lite för ung för att uppskatta när det begav sig, som Ally McBeal. Fortsätter det så här med min fascination för 90-talsserier kommer jag väl snart finna mig själv helt inne i Dawson’s Creek med. Aw, kommer ni ihåg Dawson, Joey, Pacey och Jen!? Inte? Nehe det var väl bara jag då… Och mamma!! Du tittade med på det! Haha, det och Skilda Världar har vi sett tillsammans. Hahahaha. Okej nu räcker det, jag sitter ju här och blir helt nostalgisk och fnittrig. (kan ha med att göra att jag har min första dugga imorgon och att hela dagen har gått åt till att pränta in begrepp om marknadsföring)

Aaanyhow, god natt.

Nej nu ska jag återvända till dagens sysslor; läsa bok, äta chokladbollar och läsa bok. När man får vara inne så är ju regn det bästa som finns.

I höstas började jag titta på Ally McBeal. Nu 112 avsnitt, 4592 minuter, ca 76,5 timmar senare är det dags att säga hejdå. Hur ska jag beskriva den här serien? Ena stunden sitter man och försöker hålla tillbaka ett bubblande skratt, andra bara gråter man för det är så fruktansvärt sorgligt och hopplöst och ska hon aldrig någonsin få sin man??? Det är så klockrena karaktärer med sina lustiga tix och personliga kriser.

Som tur är fick jag ju boxen av Lukas i julklapp och mamma har två skivor med soundtrack. För det handlar väldigt mycket om musiken med, återkommande låtar som man förknippar med andra ledsna tillfällen som förstärker allt. (Ni vet som när Marissa i O.C dog och de spelade Hallelujah, jag varnade er för hög nördfaktor) Ska jag välja tre låtar som representerar serien för mig så är det  Baby Don’t You Break My Heart Slow, You Belong To Me och 100 tears away.

Fast det är klart, det hade ju inte gått utan Barry White.

Så nu vet ni vad ni ska titta på.

Och jag behöver en ny hobby. Vad har ni för tips på nya serier jag kan förälska mig i?