Jag blev lite tonårsförälskad våren 08.
Han var liksom den där man blir tonårsförälskad i.
Han var snygg, verkade snäll, han var kristen och sjöng och spelade i ett band.
Det var ungefär vad jag visste för jag kände honom inte.
Så i några månader sprang jag omkring och töntade mig, chattade med honom så mycket jag vågade.
Men i maj förstod jag att det inte var någon idé.
Jag var helt enkelt inte i hans huvud som han var i mitt och jag beslöt mig för att lägga ner.
Det var bland det svåraste jag gjort…
Sedan gick en sommar och jag tänkta inte på honom på det sättet (bara ibland men det låtsades jag inte om)
Försökte desperat hitta någon annan jag i alla fall kunde drömma om lite.
Gick inte, ingen var som han.
Så kom hösten och plötsligt märkte jag hur han började sluga sig in i mina tankar igen!
Han chattade med mig varje gång jag loggade in, smsade, pratade extra mycket med mig.
Och hela tiden tänkte jag bara; inte en gång till!
Men så resonerade jag att vi kan nog ha riktigt kul tillsammans, vi skulle kunna vara bra vänner!
(och om det blev mer än så skulle ju inte det skada)
Så vi började umgås lite, gick på stan, spelade gitarr och sjöng, fikade i många timmar.
Jag upptäckte att vi kunde vara tysta tillsammans utan att det kändes jobbigt.
Det dröjde inte länge innan jag förstod det; vi var kära i varandra och båda visste det.
Så en söndagkväll lät msn-konversationen ungefär så här:
Lukas: www.sf.se
Linn: Jaha, haha, var det någon speciell film du ville visa eller?
Lukas: Ska vi inte gå på bio?
Linn: Jo, det är klart vi ska
För det var bara nästa steg att ta.
Och när eftertexten till Twilight rullade pussade han mig och sa att jag var söt.
En vecka senare, en vecka som bestod av massa kramar och pussar i mitt rum till den smörigaste musiken vi visste, sa vi så här:
Linn: Vi kanske inte behöver smyga mer nu? Om du inte vill smyga mer så klart!
Lukas: *skakar på huvudet* Vill du bli ihop med mig Linn?
Linn: Mmm
Och nu har vi varit tillsammans i ett år och jag måste vara jordens mest lyckligt lottade flicka!
Tack för att du vill ha mig.
Och tack för att jag får ha dig.

Jag älskar dig.