Nu när det är så mycket prat om diverse projektarbeten tänkte jag liksom knyta ihop säcken här och kombinera de två huvudsakliga delarna i mitt projekt. För er som inte vet har jag de senaste arton veckorna följt ett femtiotal bloggar och samtidigt bloggat själv för att få en ordentlig uppfattning om det här fenomenet. Det visade sig vara något jag själv verkligen behövde göra och min syn på bloggar och att blogga har ändrats under projektet. Slutprodukten är dels den här hemsidan men också en liten analyserande text om det jag har kommit fram till och den publicerar jag nu. (Hoppas ni orkar läsa:))
Bloggar
Vad händer när vanliga svenska tonåringar får makten att säga precis vad de tycker och hur påverkas man egentligen som läsare? Under ungefär arton veckor har jag dagligen läst ett femtiotal bloggar, främst mode/inrednings-bloggar, för att bilda en uppfattning om detta relativt nya fenomen i samhället.
Att blogga – tänk vilken möjlighet! Plötsligt finns det en plats för dig där du får chans att säga precis vad du tycker och tänker. En plats där du kan vara personlig och visa vem just du är. Idag finns det till och med många unga tjejer som tjänar stora summor pengar genom att just driva en blogg. Flera av dessa blir också riktigt kända, ta bara faktumet att Blondinbella ingick i uppsättningen kändisar i senaste omgången av Let’s Dance. Så vad är problemet med detta undrar du. Ingenting, om det verkligen såg ut på det viset jag här ovan har beskrivit det. Men så är inte fallet. Efter dessa arton veckor har jag insett att bloggosfären inte är alls så personlig och individuell som den skulle kunna vara. I stället liknar otroligt många bloggar varandra. Tjejerna vars bloggar har flest läsare har liknande klädstil, tar fina bilder med sina systemkameror, äter Ben&Jerry-glass och de tycker alla om rosetter. Jag kan till och med hitta ett mönster när det kommer till språket, ord och uttryck som; ”himla fint”, ”flott”, ”må ni tro” och ”vill jag lova” förekommer ofta. Naturligtvis finns det original, tjejer som alltid har handlat second hand, även innan det blev en trend och som faktiskt använder ord som ”flott”, även till vardags. Men det verkar som att Sveriges unga bloggerskor har hittat receptet till en framgångsrik blogg; bli som dem.
Man måste även minnas att ingen vaknar upp med perfekt frisyr, ingen människa har det bra jämt och det finns ingen som alltid dricker vin i vackra parker om våren. Ibland måste man tvätta smutskläder, köpa mat, prata med sina vänner om allvarliga och jobbiga saker i stället för att bara skratta med dem. Men på en blogg visar man bara sådant som är värt att läsas. Möjligtvis kan du visa vad du åt till frukost, om du lyckas ta en vacker bild med rätt ljus på den vill säga. Ingen vill se din havregrynsgröt med lingonsylt, men om du gör en fräsch smoothie så är det värt att dela med sig av! Ja, i en blogg kan man med enkla medel framställa sig själv precis hur man vill och det är jag övertygad om att man utnyttjar. De unga kvinnorna bakom Sveriges mest lästa bloggar är dessutom inte vanliga tjejer, de är ofta modeller eller före detta modeller, välutbildade och med ett välbetalt jobb eller helt enkelt födda in i en rik familj. Ändå framställs dessa som helt vanliga svenskar.
Vad leder detta till? Plötsligt finns det en norm, ett visst sätt du ska vara på, ett visst sätt du ska se ut för att passa in. Där sitter du som fjortonårig tjej och osäker som du är försöker du bara likna de andra för att få lite fler läsare, lite mer bekräftelse. För visst handlar det till stor del om ett behov av bekräftelse, ta bara alla kommentarer jag har fått på min egen blogg som lyder ungefär: ”Hej, vilken fin blogg du har! Titta gärna in på min!” eller till och med bara ”Hej Linn, ha en bra dag!” och så en bloggadress länkad, från någon jag inte känner. Allt för att man ska lockas titta in på just denne persons blogg.
Ser du vad som händer? Det som från början var en utmärkt ide, som kunde ha visat på mångfald och vackra olikheter, har bara blivit ännu en del av samhället som bidrar till utseendefixering, sämre självförtroende, grupptryck och falska krav på hur du ska vara för att vara okej.
Den 11/3 i år skrev Clara Lidström följande i sin blogg ”Underbara Clara”: Men det är inte den enskilda modebloggarens fel att hon passar in i idealet. Inte alls. Dock är det ingen slump att just de som uppfyller kriterierna, också är populärast. Yta är nämligen ännu viktigare i bloggvärlden än i verkligheten. Folk läser om det som fascinerar dem och dit hör smala, snygga och framgångsrika tjejer. Det sorgliga är att bara en sorts tjej får plats på toppen. Och frågan är om det någonsin kommer att förändras? Allt handlar ju i slutändan om vilka bloggar vi väljer att besöka.
Och visst ligger det något i det hon skriver, så länge bara en sorts tjej får plats på toppen kommer alla andra försöka likna just den tjejen för att få synas.
Till slut märker jag hur även jag själv påverkas av att läsa dessa bloggar och jag har kommit fram till att jag för mitt eget bästa måste ta en paus från det. För det som i bloggvärlden kallas inspiration kan lätt utvecklas till ett måste och ett beroende. Jag upptäcker hur mycket jag egentligen påverkas av att läsa allt detta, hur mycket som hela tiden går in om hur man ska klä sig, hur man ska skriva och bete sig. Det kan inte vara nyttigt för någon i längden. Därför sätter jag stopp. Tyvärr går jag inte på det här, jag tror att det finns mer än vad den här världen och framför allt bloggvärlden, har att erbjuda.
