Det är en spännande tid i mitt liv nu.

Det känns som att vad som helst kan hända nästan. Jag drömmer mycket om vad som ska komma. Aldrig har det känts så rätt att lyssna på mitt eget hjärta. Vad vill jag?

Men jag försöker leva här och nu också. Utforska livet. I morse gick jag ut i skogen och ställde mig vid ett fält och andades. Det är som att hela min varelse, andre kropp och själ vill öppna armarna och välkomna vad än det är Gud har för mig.

Jag övar mig i tystnad med.
För några veckor sedan predikade jag (jaja det är inte så seriöst som det låter) om tystnad på en ungdomsgudstjänst och nu försöker jag leva som jag lär. Och jag tror jag börjar ana hemligheten som finns i tystnaden. När allt annat skalas av finns bara jag och min skapare kvar. Jag försöker lära mig att höra hans röst och jag tror det går ganska bra.

Jag tror inte på att rusa ifrån sin sorg. Därför är jag tacksam för att jag bor här nu, ett väldigt stilla liv i mörka Småland. Här har jag tid och plats att läka och faktum är att jag mår bra. Jag inbillar mig inte att det är över, jag har fortfarande saker att bearbeta antar jag men i stort mår jag bra. Det är svårt att vara förkrossad när man så tydligt kan känna Guds hand i sin hela tiden, hur han puffar på och lite i taget ger mig glimtar av vad som ska komma. Tänk att få leva i det, varje dag.

Tack Jesus.

Jag håller mig tätt intill dig,
din hand ger mig stöd.
Psalm 63:9 

I helgen har jag varit med min familj i Köpenhamn på lite shopping och julmarknad på Tivoli och sånt. Så här såg jag ut på kvällen när vi skulle ut och äta. I en nyinköpt tröja från en butik som hette Envii.

Alltså va? Jag trodde jag var förberedd men nej jag hade glömt bort exakt hur mysig en frukost är hos Natta. Vaknade idag till detta.

Och nu har hon kilat till jobbet och jag sitter här och skissar. (Fast inte lika effektivt som jag borde.)

När Jesus sa att den som söker ska finna talade han uppenbarligen inte om vinterjackor för jag har sökt med ljus och lykta utan resultat. Det jag vill ha är bara något snygg, varmt som känns nytt. Är det att ha för höga krav?? Och juste, helst inte från HM/Monki/Cheap Monday/Weekday eftersom jag försöker hålla mig borta från dem bäst det går men tanke på att de inte kan sköta sig.

Alla bildkällor här.

Det här fick mig bara att gapa. Tänk om man kunde skriva så.

Obs. Jag är fortfarande en hopplös romantiker. Tro inget annat.

Det är november nu säger de. Och jag tror dem för utanför fönstret har det lagt dig som en grå dimma och kylan är fuktig och letar sig innanför min halsduk. Jag tycker vi låtsas att vi är på Sardinien i stället.

Hatt baby!

Källor 1 2 3 4

(Jag älskar när Pinterest funkar som det ska och man faktiskt kan hitta bildkällorna!?)

Jag har en ny board på Pinterest och känner att den behöver lite uppmärksamhet. Den ser ut ungefär såhär.

Att läsa tidningen, umgås, dricka te, doppa fötterna i en sjö, ja ni vet… Livet.

Jag vet inte varför men det är en jättejobbig tanke att ni kanske tänker att allt är bra nu. Alltså att jag mår bra. Samtidigt vill man inte lämna ut sig själv. Så jag säger bara som så att jag är ledsen och vissa dagar är okej och vissa är inte okej. Framför allt måste jag hitta tillbaka till mig och det tar mycket energi på något sätt. Vad vill jag, vem är jag? Jag har alltid allt planerat och är bäst i världen på att drömma. Men nu är det bara en blank sida jag stirrar på. Ni vet hur det är när man målar, när man väl har kommit igång är det inte svårt att fortsätta, man pillar lite där, lite där. Det svåraste är de första penseldragen. Och det är där jag är nu. Igen.

I kväll har jag haft fransk afton för Ida och Stina. Det har bjudits på trerätters, fransk musik, röda läppar och fransk film! Så här såg min inspiration ut för kvällen.